onsdag 5 november 2008
tisdag 4 november 2008
Absolutely fabulous
Den här reklamen är den kanske märkligaste som rullar just nu. (Klicka på bilden om den inte är läsbar). Call to action lyder:ring mig. Vi hörs. Susanne. Jag var tvungen att ringa. -'Amfa finans, det är xxx'. -'Hej, jag har sett er reklam och vill tala med Susanne.' -'Hejdå.' klick. Helt fantastiskt. Det är dock andra kampanjperioden jag ser den gå, så den måste på något underligt sätt ändå fungera. Otroligt.
Lögn, förbannad lögn. Och statistik.
Fildelning är en fråga, som gör att många helt tappar koncepten. Upphovsrättsinnehavare blir helt förblindade av ilska över att någon rör deras säkra intäktsström och fildelare blir falling-down-arga om någon ifrågasätter deras rätt att ladda ner musik och filmer.
Ibland är det bra med lite distans till det här.
Daniel Åberg har skrivit ett inlägg som handlar om att nergången i biobesök bara handlar om att sagan om ringen trilogin drog upp besöken i början av 2000-talet och illustrerar det hela med nedanstående graf från Göteborgs Universitets SOM-undersökning.
Om man använder statistik som vapen kan man hitta precis vad man vill.
Det är exempelvis lika enkelt att använda den här argumentationen (med siffror och grafer hämtade ur samma undersökning):
Nergången i biobesök i gruppen 15-29-åringar; den grupp som går på bio mest har varit mycket stor de senaste åren:
Tittar man på vilka som fildelar, ser man att samma grupp är extremt överrepresenterad och att fildelandet har ökat stort det senaste året:
Statistik ska användas med tillförsikt. Källkritik och kunskap är alltid det bästa botemedlet mot fundamentalistiska föreställlningar om rätt och fel.
Tack Bisonblog för länktipset.
Ibland är det bra med lite distans till det här.
Daniel Åberg har skrivit ett inlägg som handlar om att nergången i biobesök bara handlar om att sagan om ringen trilogin drog upp besöken i början av 2000-talet och illustrerar det hela med nedanstående graf från Göteborgs Universitets SOM-undersökning.
Om man använder statistik som vapen kan man hitta precis vad man vill.
Det är exempelvis lika enkelt att använda den här argumentationen (med siffror och grafer hämtade ur samma undersökning):
Nergången i biobesök i gruppen 15-29-åringar; den grupp som går på bio mest har varit mycket stor de senaste åren:
Tittar man på vilka som fildelar, ser man att samma grupp är extremt överrepresenterad och att fildelandet har ökat stort det senaste året:
Statistik ska användas med tillförsikt. Källkritik och kunskap är alltid det bästa botemedlet mot fundamentalistiska föreställlningar om rätt och fel.
Tack Bisonblog för länktipset.
söndag 2 november 2008
fredag 31 oktober 2008
Talent imitates. Genious steals.
Walter Näslund har rekommenderat alla att se på Susan Blackmore's TED-talk:
Jag håller med. Det är sjukt bra.
Alla MÅSTE se det.
Titta Titta Titta.
Jag håller med. Det är sjukt bra.
Alla MÅSTE se det.
Titta Titta Titta.
Morgonstund har guld i mund
Nytt jobb har inneburit massa kul.
Träffa nya människor, sätta sig in i nya projekt, läsa på om nya branscher, läsa nya rapporter, boka möten med viktiga chefer. Osv osv.
Men det har tyvärr inte inneburit speciellt mycket bloggande. Och så kommer det kanske vara en stund framöver. Vi får se vilken form den här bloggen tar sig. Men det kommer säkert ske förändring; speciellt eftersom vi har en mycket bred kundbas.
Jag måste bara skriva några ord om den senaste debatten angående reklameffekter.
Nina Åkestam på Garbergs skrev ett debattinlägg på Dagens Media, angående 100wattaren. Hon har även förtydligat vissa element av argumentationen på sin blogg (se där, ännu en bra anledning att ha en blogg). Kort lyder hennes tes ungefär så här: Syftet med reklam är att tjäna mer pengar på sista raden. 100-wattaren mäter inte primärt detta utan specifika kampanjeffekter. Annonskampanjen under period x sågs av y personer och ledde till z besök på kampanjsiten. Eventuellt kompletterat med hur mycket försäljningen gick upp. Det här tycker Nina Åkestam i likhet med många moderna reklamteoretiker är ett gammaldags förhållningssätt till att mäta reklameffekt. För reklam handlar om varumärkesbyggande, handlar om att skapa relationer, handlar om så enormt mycket mer än att mäta hur många ögon som såg en enhet en viss tidsperiod eller om att försäljningen av en produkt går upp samtidigt som man köper reklamtid och erbjuder rabatter.
Peter Westerstål på Icebreak blev efter det inlägget minst sagt rasande och skrev en replik. Han uppvisade i sitt debattinlägg dessutom en extremt obehaglig form av gubböversittarmobbtendenser, som i stort sett enbart pekade (ner) på ålder (och kön).
Mellan gubbutfallen kom dock hans tes fram: Det inte går att särskilja reklameffekter från ekonomiskt utfall, vilket gör att mellanmått som reklamerinran och kännedom blir relevanta att mäta.
Sen så kom frilansaren Love Bing och skrev ett inlägg att allt är rätt. Allt är fel. Och att det i stort sett bara handlar om känsla.
På ett sätt speglar detta ganska bra de tre skolorna av reklamtänkande som hittills funnits.
En som vill ta reklamen till styrelserummen; reklam och varumärkestänkande är nästan det viktigaste som finns. Den här attityden finns ofta hos de mest kreativt ansedda reklambyråerna.
En som vill effektivisera. Det som kan mätas ska mätas. Reklamen blir en variabel som ska effektiviseras så lång det är möjligt. Bland andra variabler. Det går att räkna sig fram till en optimal reklamspend. Det går att mäta sig fram till om en kampanj var bra eller inte. Den här attityden finns ofta hos B2B-byråer, mediebyråer, DR-byråer och reklamchefer. Och hos ekonomer.
En som vill göra sköna grejer. En annons är "fin", en text "välskriven" och ett foto är "snyggt". Ju "finare", "mer välskrivet" eller "snyggare", desto bättre, och då syns det säkert någonstans i resultatet. Eller inte. Den här attityden finns ibland hos frilansare, och framförallt i den hantverkskunniga delen av kommunikationsbranchen.
Och jag?
- Efter 12 år i branschen har jag fortfarande inte sett ett bra sätt att mäta effekt. De stora ekonometriska ansatserna som görs i England inför plannertävlingarna är fantastiska, men det är ibland lite som att bygga en maskin för 100 mkr som räknar enkronor.
- Alla pratar om större ansatser än mellanmåtten, men sen hamnar man ändå i reklamerinran, pressklipp omräknad i medieutrymme, och grumliga förtester med budskapsförståelse, liking och unikitet.
- Talang är inte att förkasta. En del säger att det inte spelar roll vilken byrå man går till, eller att tänket måste sitta innan man gör idéer. En del personer jag arbetat med kan göra flygplan av stickor. John Hegarty (en av grundarna till BBH) har blivit hånad i England för sitt uttalande att det bara handlar om smak - man har det, eller så har man det inte - men ibland är det faktiskt inte så långt från sanningen. En del har det. Och en del har det inte.
Microsoft, det avskydda varumärket, som har dåliga produkter, och som gör usel reklam, har ett nettoresultat på sista raden på 29%.
Apple, det älskade varumärket, som har fantastiska produkter, och som gör fantastisk reklam, har ett nettoresultat på sista raden på 14%.
Som reklambyrå ska man göra vad man kan för att lyfta sista raden, men det kan göras på oändligt fler sätt än bättre reklam, ökad försäljning, ökad marginal. Finansiella och bokföringsmässiga krafter, likväl som logistik, inköp, kan göra minst lika mycket. Ofta mer. Det är ganska bra att tänka på att en ändring av betalningsvillkoren, en minskning av lagerkostnaden, lägre upplåningskostnad, eller valutaförändring kan spela en enorm roll för resultatet på ett sätt som bättre reklam ofta inte mäktar med. Som reklambyrå har man kontroll över en del av varumärkesbyggandet, men att som reklambyrå ha kraft att påverka sista raden med alla instrument är tyvärr mycket mycket ovanligt.
Just nu händer därför det mest spännande varumärkesbyggandet långt från reklambranschen. Det mest spännande tycker jag händer inom områden som produktutveckling, affärsutveckling, och design, mest på webben. Personer som Ted Valentin, som paketerar idéer, gör mer intressanta saker ur ett varumärkeshänseende och affärshänseende än någon reklambyrå idag. Intressant är att både Nina Åkestam och Ted Valentin är skolade av min gamla kursare och just nu högaktuella Micael Dahlén. Vilken fantastisk lärare han måste vara (han var en fantastik student).
Träffa nya människor, sätta sig in i nya projekt, läsa på om nya branscher, läsa nya rapporter, boka möten med viktiga chefer. Osv osv.
Men det har tyvärr inte inneburit speciellt mycket bloggande. Och så kommer det kanske vara en stund framöver. Vi får se vilken form den här bloggen tar sig. Men det kommer säkert ske förändring; speciellt eftersom vi har en mycket bred kundbas.
Jag måste bara skriva några ord om den senaste debatten angående reklameffekter.
Nina Åkestam på Garbergs skrev ett debattinlägg på Dagens Media, angående 100wattaren. Hon har även förtydligat vissa element av argumentationen på sin blogg (se där, ännu en bra anledning att ha en blogg). Kort lyder hennes tes ungefär så här: Syftet med reklam är att tjäna mer pengar på sista raden. 100-wattaren mäter inte primärt detta utan specifika kampanjeffekter. Annonskampanjen under period x sågs av y personer och ledde till z besök på kampanjsiten. Eventuellt kompletterat med hur mycket försäljningen gick upp. Det här tycker Nina Åkestam i likhet med många moderna reklamteoretiker är ett gammaldags förhållningssätt till att mäta reklameffekt. För reklam handlar om varumärkesbyggande, handlar om att skapa relationer, handlar om så enormt mycket mer än att mäta hur många ögon som såg en enhet en viss tidsperiod eller om att försäljningen av en produkt går upp samtidigt som man köper reklamtid och erbjuder rabatter.
Peter Westerstål på Icebreak blev efter det inlägget minst sagt rasande och skrev en replik. Han uppvisade i sitt debattinlägg dessutom en extremt obehaglig form av gubböversittarmobbtendenser, som i stort sett enbart pekade (ner) på ålder (och kön).
Mellan gubbutfallen kom dock hans tes fram: Det inte går att särskilja reklameffekter från ekonomiskt utfall, vilket gör att mellanmått som reklamerinran och kännedom blir relevanta att mäta.
Sen så kom frilansaren Love Bing och skrev ett inlägg att allt är rätt. Allt är fel. Och att det i stort sett bara handlar om känsla.
På ett sätt speglar detta ganska bra de tre skolorna av reklamtänkande som hittills funnits.
En som vill ta reklamen till styrelserummen; reklam och varumärkestänkande är nästan det viktigaste som finns. Den här attityden finns ofta hos de mest kreativt ansedda reklambyråerna.
En som vill effektivisera. Det som kan mätas ska mätas. Reklamen blir en variabel som ska effektiviseras så lång det är möjligt. Bland andra variabler. Det går att räkna sig fram till en optimal reklamspend. Det går att mäta sig fram till om en kampanj var bra eller inte. Den här attityden finns ofta hos B2B-byråer, mediebyråer, DR-byråer och reklamchefer. Och hos ekonomer.
En som vill göra sköna grejer. En annons är "fin", en text "välskriven" och ett foto är "snyggt". Ju "finare", "mer välskrivet" eller "snyggare", desto bättre, och då syns det säkert någonstans i resultatet. Eller inte. Den här attityden finns ibland hos frilansare, och framförallt i den hantverkskunniga delen av kommunikationsbranchen.
Och jag?
- Efter 12 år i branschen har jag fortfarande inte sett ett bra sätt att mäta effekt. De stora ekonometriska ansatserna som görs i England inför plannertävlingarna är fantastiska, men det är ibland lite som att bygga en maskin för 100 mkr som räknar enkronor.
- Alla pratar om större ansatser än mellanmåtten, men sen hamnar man ändå i reklamerinran, pressklipp omräknad i medieutrymme, och grumliga förtester med budskapsförståelse, liking och unikitet.
- Talang är inte att förkasta. En del säger att det inte spelar roll vilken byrå man går till, eller att tänket måste sitta innan man gör idéer. En del personer jag arbetat med kan göra flygplan av stickor. John Hegarty (en av grundarna till BBH) har blivit hånad i England för sitt uttalande att det bara handlar om smak - man har det, eller så har man det inte - men ibland är det faktiskt inte så långt från sanningen. En del har det. Och en del har det inte.
Microsoft, det avskydda varumärket, som har dåliga produkter, och som gör usel reklam, har ett nettoresultat på sista raden på 29%.
Apple, det älskade varumärket, som har fantastiska produkter, och som gör fantastisk reklam, har ett nettoresultat på sista raden på 14%.
Som reklambyrå ska man göra vad man kan för att lyfta sista raden, men det kan göras på oändligt fler sätt än bättre reklam, ökad försäljning, ökad marginal. Finansiella och bokföringsmässiga krafter, likväl som logistik, inköp, kan göra minst lika mycket. Ofta mer. Det är ganska bra att tänka på att en ändring av betalningsvillkoren, en minskning av lagerkostnaden, lägre upplåningskostnad, eller valutaförändring kan spela en enorm roll för resultatet på ett sätt som bättre reklam ofta inte mäktar med. Som reklambyrå har man kontroll över en del av varumärkesbyggandet, men att som reklambyrå ha kraft att påverka sista raden med alla instrument är tyvärr mycket mycket ovanligt.
Just nu händer därför det mest spännande varumärkesbyggandet långt från reklambranschen. Det mest spännande tycker jag händer inom områden som produktutveckling, affärsutveckling, och design, mest på webben. Personer som Ted Valentin, som paketerar idéer, gör mer intressanta saker ur ett varumärkeshänseende och affärshänseende än någon reklambyrå idag. Intressant är att både Nina Åkestam och Ted Valentin är skolade av min gamla kursare och just nu högaktuella Micael Dahlén. Vilken fantastisk lärare han måste vara (han var en fantastik student).
tisdag 28 oktober 2008
Lite kladd & text om sex
Den här dagen har innehållit följande:
1.
Idéarbete och research inför ett frukostseminarium jag ska hålla.
Kladd:
2.0timmarswebben
mindparkpresentationer på slideshare/statistik
Fokusera på det du kan påverka, Ola Skinnarmo
Go fish where the fish is/Brit stakston
Tiger woods
Gamla presentationen? Bygga varumärke på andra sätt än reklam? Vad kan återanvändas`?
Vad betyder alla buzzwords och är det något för oss?
Branded entertainment
Branded utility
Marketing as a service
Social media
Seminarium om hur Internet har förändrat marknadsföring och affärsutveckling i grunden. Några framgångsrika exempel på hur företag utnyttjar de nya plattformarna till att nå ut till nya målgrupper och öka nyttan för befintliga.
Reklam är som en svart punkt på ett vitt papper, man flyttar på punkten lite fram och tillbaka; varför gör man inget av hela pappret? Micael Dahlén
Barack Obama – reklamen i tvspel
4 kinds of social media
Always in beta
http://darmano.typepad.com/logic_emotion/2008/10/the-4-kinds-of.html
alla pratar om dig hela tiden (ta med några citat och länkar från deltagarbolag): frågan är vad du gör åt det
quiet please-bilden
second opinion/newsmill
very much logo/adspace pioneers/wenderfalk ; andra sociala media-ftg?
Google-sökord/toppen av listan (jag=knark+reggae)
Bloggar.se vs aftobladet toppnyheter
Twingly
Ungdomars medievanor/undersökningen
Undersökningen från wii
4 kinds of free
man litar på vänner – köpbeslut
paul krugman blog
carl bildt-krishantering
fra
statistik bloggar
statistik bloggläsande
statistik wikipedia
A great way to think about planning
från brand new av Gareth Kay
"I receive 500,000 discrete bits of information today, of which maybe 25 are important. My job is to make some sense of it."
--------------------
2.
Skriver text om sex att läggas in i puff för mycket stort och seriöst företag.
--------------------
Slutsats: Arbetet som planner är mycket omväxlande.
1.
Idéarbete och research inför ett frukostseminarium jag ska hålla.
Kladd:
2.0timmarswebben
mindparkpresentationer på slideshare/statistik
Fokusera på det du kan påverka, Ola Skinnarmo
Go fish where the fish is/Brit stakston
Tiger woods
Gamla presentationen? Bygga varumärke på andra sätt än reklam? Vad kan återanvändas`?
Vad betyder alla buzzwords och är det något för oss?
Branded entertainment
Branded utility
Marketing as a service
Social media
Seminarium om hur Internet har förändrat marknadsföring och affärsutveckling i grunden. Några framgångsrika exempel på hur företag utnyttjar de nya plattformarna till att nå ut till nya målgrupper och öka nyttan för befintliga.
Reklam är som en svart punkt på ett vitt papper, man flyttar på punkten lite fram och tillbaka; varför gör man inget av hela pappret? Micael Dahlén
Barack Obama – reklamen i tvspel
4 kinds of social media
Always in beta
http://darmano.typepad.com/logic_emotion/2008/10/the-4-kinds-of.html
alla pratar om dig hela tiden (ta med några citat och länkar från deltagarbolag): frågan är vad du gör åt det
quiet please-bilden
second opinion/newsmill
very much logo/adspace pioneers/wenderfalk ; andra sociala media-ftg?
Google-sökord/toppen av listan (jag=knark+reggae)
Bloggar.se vs aftobladet toppnyheter
Twingly
Ungdomars medievanor/undersökningen
Undersökningen från wii
4 kinds of free
man litar på vänner – köpbeslut
paul krugman blog
carl bildt-krishantering
fra
statistik bloggar
statistik bloggläsande
statistik wikipedia
A great way to think about planning
från brand new av Gareth Kay
"I receive 500,000 discrete bits of information today, of which maybe 25 are important. My job is to make some sense of it."
--------------------
2.
Skriver text om sex att läggas in i puff för mycket stort och seriöst företag.
--------------------
Slutsats: Arbetet som planner är mycket omväxlande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)