söndag 30 mars 2008
How to spend it
Bilar, flygplan, flygplats och kitschmusik. Fallons Juan Cabral har i mina ögon gjort en värdig uppföljare till Gorilla. Roligare än så här kan man inte göra reklam för en chokladkaka.
Finfin webb också. Mycket trevlig navigering.
Andra bloggar om: reklam, fallon, juan cabral, cadbury, trucks
onsdag 26 mars 2008
Snålheten bedrar visheten
Att coop byter byrå efter 14 år på Brindfors har väl undgått få i den svenska byråbranschen. Om skälet är att reklamen inte har gått hand med affärsutveckling är det ett bra skäl att byta byrå. Om det däremot är så att Coop vill spara pengar är det ett extremt dåligt skäl att byta.
Medieköp är en av posterna i Coops marknadsföringsbudget. Förra året var Coop Sveriges andra medieköpare brutto med 814 mkr. Enligt årsredovisningen för 2006 har man marknadsföringskostnader på 854 mkr.
Idag skriver Resume att de vill halvera byråarvodet från 12 mkr till mellan 5 och 7 mkr.
Sveriges näst största reklamköpare med en marknadsföringsbudget på nästan en miljard och med enorma varumärkesproblem och en mängd egna varumärken gör alltså budgeten till en fråga?!
För Coop är 7 mkr kaffepengar. Skillnaden mellan en bra byrå och en sämre eller en som blir klämd ekonomiskt kan vara skillnaden mellan om det finns pengar att köpa kaffe för eller inte.
Medieköp är en av posterna i Coops marknadsföringsbudget. Förra året var Coop Sveriges andra medieköpare brutto med 814 mkr. Enligt årsredovisningen för 2006 har man marknadsföringskostnader på 854 mkr.
Idag skriver Resume att de vill halvera byråarvodet från 12 mkr till mellan 5 och 7 mkr.
Sveriges näst största reklamköpare med en marknadsföringsbudget på nästan en miljard och med enorma varumärkesproblem och en mängd egna varumärken gör alltså budgeten till en fråga?!
För Coop är 7 mkr kaffepengar. Skillnaden mellan en bra byrå och en sämre eller en som blir klämd ekonomiskt kan vara skillnaden mellan om det finns pengar att köpa kaffe för eller inte.
fredag 14 mars 2008
Mad Men II
Den här övningen är inte speciellt svår, akademisk eller gör anspråk på att vara en absolut sanning, men resultatet är ändå ganska intressant tycker jag.
Branschtidningarna har haft fokus på antal nomineringar per byrå och kund, så jag tänkte att den här analysen kunde fungera som komplement.
Jag har tagit några kategorier i Guldägget (Integrerad, Film, Utomhus och Media) och räknat. Hur många män och hur många kvinnor har blivit nominerade. (Och med nominerade menar jag AD, Copy och CD). Sen har jag helt enkelt lagt ihop dem och gjort en liten graf. Den ser ut så här:
Hur har jag räknat?
- AD, Copy och CD är värda lika mycket. Om CD skulle få 2p istället för en skulle den manliga stapeln bli ännu högre.
- I de fall där ngn står med både som CD och AD eller Copy räknas man bara en gång.
- I design är det svårt att veta vem som gör vad (formgivare kan ju betyda så många olika saker; samma sak med copy på designbyrå) och Internet är det helt enkelt så svårt att rent tekniskt räkna (se bara ABSOLUT machines arbetsgruppen...). Jag tror dock inte att resultaten skulle bli annorlunda om man räknade fler kategorier. Någon som har tid över får gärna prova.
- Jurysammansättningen är förhållandesvis jämn.
Film (3k, 4m)
Integrerad (3k, 4m)
Media (3k, 4m)
Utomhus (3k, 4m)
Går det att göra något åt det här?
Andra bloggar om: guldägget, guldägg, feminism, genus, reklambranschen
Branschtidningarna har haft fokus på antal nomineringar per byrå och kund, så jag tänkte att den här analysen kunde fungera som komplement.
Jag har tagit några kategorier i Guldägget (Integrerad, Film, Utomhus och Media) och räknat. Hur många män och hur många kvinnor har blivit nominerade. (Och med nominerade menar jag AD, Copy och CD). Sen har jag helt enkelt lagt ihop dem och gjort en liten graf. Den ser ut så här:
Hur har jag räknat?
- AD, Copy och CD är värda lika mycket. Om CD skulle få 2p istället för en skulle den manliga stapeln bli ännu högre.
- I de fall där ngn står med både som CD och AD eller Copy räknas man bara en gång.
- I design är det svårt att veta vem som gör vad (formgivare kan ju betyda så många olika saker; samma sak med copy på designbyrå) och Internet är det helt enkelt så svårt att rent tekniskt räkna (se bara ABSOLUT machines arbetsgruppen...). Jag tror dock inte att resultaten skulle bli annorlunda om man räknade fler kategorier. Någon som har tid över får gärna prova.
- Jurysammansättningen är förhållandesvis jämn.
Film (3k, 4m)
Integrerad (3k, 4m)
Media (3k, 4m)
Utomhus (3k, 4m)
Går det att göra något åt det här?
Andra bloggar om: guldägget, guldägg, feminism, genus, reklambranschen
Dagens roligaste citat
The Internet is like Dubai.
Säger Steve Rubel apropå byggboomen, där alla ska överträffa varandra i stora, komplexa webbar och kampanjsiter. Och apropå den nya kommande vägen där kanske small is bigger. Fräscht exempel på miniminisite är Modernista!s som inte är en site utan en, ja, se själv:
Andra bloggar om: webbplatser, kampanjsiter, web 2.0
onsdag 12 mars 2008
Dreamteam 2.0
Det här var bra.
På BBC har de sänt en dokumentär om reklambranschens guldålder, 60-talet. I USA hade man Bill Bernbach på DDB, i Sverige hade man Leon Nordin på Arbmans. I England hade man CDP, Collett Dickenson Pearce.
Ian Tait på Poke har tagit fasta på att 60-talet på många sätt hade egenskaper som gjorde den kreativa revolutionen möjlig.
Om 60-talet var tiden för gudabenådade ADs, Copys, filmmakare och projektledare med dde feta rolodexarna, så ser han framtidens byrå bestående av följande team:
Entreprenörer
De som får saker att hända. De som kan göra affärer och se möjligheter bortom det förväntade.
[svenska exempel, Matias Palm Jensen, David Sundin]
Geekar, uppfinnare, designers
De som kommer på idéerna som inget kommit på förut. De som tänker i andra banor. De som ligger längst fram.
[svenska exempel, Ted Persson, Nicke Bergström]
Super producers
De som har nätverket, känner människor, och ror i land de stora projekten. De som är spindeln i nätet.
[svenska exempel, Patric Blixt, Magnus Wålsten)
Online content creators
De som gör't. Filmare, illustratörer, flashgudar.
[svenska exempel, North Kingdom-gänget, B-reel]
Cyber anthropologists
De som rör sig hemtamt i den digitala världen och kan förklara och förstå vad och varför.
[svenska exempel, Micael Dahlén, Magnus Lindqvist]
Uber bloggers
De som populariserar de stora begreppen, gör det obegripliga begripligt, och vet hur man får digital spridning på sina ideer över bloggosfären.
[svenska exempel, Brit Stakston, Dan Landin, Niclas Strandh]
Undrar när och om vi får en ny typ av byrå, uppbyggd av de här typerna av egenskaper/karaktärer?
På BBC har de sänt en dokumentär om reklambranschens guldålder, 60-talet. I USA hade man Bill Bernbach på DDB, i Sverige hade man Leon Nordin på Arbmans. I England hade man CDP, Collett Dickenson Pearce.
Ian Tait på Poke har tagit fasta på att 60-talet på många sätt hade egenskaper som gjorde den kreativa revolutionen möjlig.
- The time was right. The swinging 60s. Post-war gloom moving into a period of rapid cultural innovation.
- The existence of a bunch of TV natives. People who had grown up with TV, who knew how to write for it, and to make it work for them.
- A media environment where you could create a phenomenon overnight by putting something on the only commercial TV channel and hitting 20m people in one go.
- Clients needed help.
- The creation of a place where cool creative people just wanted to hang out.
Om 60-talet var tiden för gudabenådade ADs, Copys, filmmakare och projektledare med dde feta rolodexarna, så ser han framtidens byrå bestående av följande team:
Entreprenörer
De som får saker att hända. De som kan göra affärer och se möjligheter bortom det förväntade.
[svenska exempel, Matias Palm Jensen, David Sundin]
Geekar, uppfinnare, designers
De som kommer på idéerna som inget kommit på förut. De som tänker i andra banor. De som ligger längst fram.
[svenska exempel, Ted Persson, Nicke Bergström]
Super producers
De som har nätverket, känner människor, och ror i land de stora projekten. De som är spindeln i nätet.
[svenska exempel, Patric Blixt, Magnus Wålsten)
Online content creators
De som gör't. Filmare, illustratörer, flashgudar.
[svenska exempel, North Kingdom-gänget, B-reel]
Cyber anthropologists
De som rör sig hemtamt i den digitala världen och kan förklara och förstå vad och varför.
[svenska exempel, Micael Dahlén, Magnus Lindqvist]
Uber bloggers
De som populariserar de stora begreppen, gör det obegripliga begripligt, och vet hur man får digital spridning på sina ideer över bloggosfären.
[svenska exempel, Brit Stakston, Dan Landin, Niclas Strandh]
Undrar när och om vi får en ny typ av byrå, uppbyggd av de här typerna av egenskaper/karaktärer?
Om briefar och briefninghttp://www.blogger.com/img/gl.link.gif
På den här bloggen har det varit ganska tunnsått med teori kring briefar och vad jag tycker att mina snart tusen år som planner har lärt mig.
Jag tycker att det är ganska meningslöst att teoretisera kring vad som är bra; alla bra briefar, på samma sätt som bra reklamidéer, ska innehålla några baselement – vara briefa (=korta) och kreativa (=inspirera till kreativitet), men om man låser det hela i en form eller format, så blir den tröjan mindre och mindre. På Adliterate står det ganska bra om det här, och några googlingar på briefar i den här plannersökmotorn kan ge några starters för de som är nya i briefskrivandet.
Det är i mina ögon betydligt mer intressant att titta på hur man inte ska göra och det här exemplet från nystartade företaget Mypitch tycker jag kan funka som ett bra exempel på vad jag tycker är den direkta motsatsen till en bra brief. Mypitch ska ju enligt planerna konkurrera ut reklambyrån, men om det här är deras idé på strategihöjd, så är jag ganska övertygad om att de kommer att få det svårt.
Briefen följer nedan:
Brief: INTERSPORT
BACKGROUND
INTERSPORT International Corporation is, with its 4900 stores in 32 countries, the largest chain of sports utility stores in the world. 140 of the stores are located in Sweden with a turnover of 3.3 billion Swedish crowns in 2007. Last year, INTERSPORT (intersport.se) chose to become one of the main sponsors of the Swedish Floorball Super League (innebandy.se) – a long term investment in line with the company's goal to be associated with the largest sports in Sweden. Floorball is Sweden's largest indoor sport with 120.000 licensed players.
TARGET GROUP
Everyone that enjoy watching sports broadcast on television. Everyone that cannot do without the sports pages on fast-text television. Everyone with a passion for practising sports, and everyone else in the target group 15 to 59 years that are interested in sports.
COMMUNICATION TARGET
The single most important purpose of this brief is to communicate INTERSPORT's main sponsorship of the Swedish Floorball Super League. The secondary purpose is to communicate INTERSPORT's role as the number one choice when shopping for sport utilities.
OFFER
INTERSPORT lives theme ”LOVE THE CHALLENGE”, something that certainly is valid now. The theme of this advertising challenge is inspiration. Now, it is up to you to set the standards.
POSITION
INTERSPORT's ambition is to be associated with the largest sports in Sweden, and to be the number one sports chain.
TONE AND MANER
A solid, modern feeling with urban vibes, filed with action and speed – with a sporty touch.
CHANNELS/MEDIA
A 30 second long commercial and/or a full page print ad.
Ok. Då tar vi det i tur och ordning.
Problemformulering.
Grunden i allt strategiarbete handlar om att definiera ett problem och välja den lösning på problemet som man tror kommer att vara mest framgångsrik. Ju bättre man definierat problemet, desto bättre kommer man att kunna bedöma om lösningen är bra eller inte.
Hur jag än letar i briefen hittar jag inte något annat problem för Intersport än att fylla 30s rörligt eller helsida annons med innehåll. Inget om konkurrensen. Inget om synen på innebandy och hur Intersports sponsring kan uppfattas. Inget om kännedom. Inget.
Ingångsvärdet är alltså att vi ska göra en annons eller film för Intersport. Oklart varför.
Målgrupp
Målgruppen definieras som
”Alla som tycker om att titta på sport på TV. Alla som inte klarar sig utan sportnyheterna på Texttv, alla som tycker om att sporta. Och alla andra i gruppen 15-59 som är intresserade av sport.”
Efter den sista meningen kan man alltså konstatera att de har målgruppen ”alla”.
Kommunikationsmål
Huvudmålet sätts upp som att kommunicera att Intersport är huvudsponsor till innebandyligan. Det sekundära målet att kommunicera att Intersport är nummer ett när det handlar om köpa sporttillbehör.
Erbjudande
Erbjudandet definieras som att Intersport erbjuder inspiration och älskar utmaningen.
Inte på vilket sätt. Inga produkter erbjuds. Inga rabatter. Inga giveaways. Inga sampaket.
Position
Intersports ambition är att bli förknippade med de största sporterna i Sverige. Och att vara Sveriges största sportkedja.
Här vill jag veta vad positionen är. Är det att vara störst? Eller att vara förknippad med de största sporterna? Varför de största sporterna isf? Hur ser det ut idag?
Sammanfattning.
Problem: inget
Lösning: ingen
Budskap: Vi sponsrar innebandyligan. Och vi är störst när det gäller att köpa sporttillbehör.
Målgrupp: Alla.
Position: Intersport är förknippat med de största sporterna. Och Intersport är Sveriges största sportkedja.
Briefen ger noll vägledning strategiskt. Den säger inget om de problem som Intersport vill lösa med hjälp av sin sponsringssatsning och den säger inget om vilka de riktar sig till. Den väljer inte bort något. Vilken betyder att den inte väljer något.
Det som blir kvar är budskapet att Intersport sponsrar innebandyligan. Och att det ska göras på ett ”sportigt” och ”modernt sätt”. Visst kan man få bra kreativa lösningar på en sån brief, men det är inte strategi, och det är inte kommunikation i någon högre skola. Det är skönhetstävling. Och det är gissningslek.
Andra bloggar om: brief, kreativ brief, reklam, reklamstrategi, planning
Jag tycker att det är ganska meningslöst att teoretisera kring vad som är bra; alla bra briefar, på samma sätt som bra reklamidéer, ska innehålla några baselement – vara briefa (=korta) och kreativa (=inspirera till kreativitet), men om man låser det hela i en form eller format, så blir den tröjan mindre och mindre. På Adliterate står det ganska bra om det här, och några googlingar på briefar i den här plannersökmotorn kan ge några starters för de som är nya i briefskrivandet.
Det är i mina ögon betydligt mer intressant att titta på hur man inte ska göra och det här exemplet från nystartade företaget Mypitch tycker jag kan funka som ett bra exempel på vad jag tycker är den direkta motsatsen till en bra brief. Mypitch ska ju enligt planerna konkurrera ut reklambyrån, men om det här är deras idé på strategihöjd, så är jag ganska övertygad om att de kommer att få det svårt.
Briefen följer nedan:
Brief: INTERSPORT
BACKGROUND
INTERSPORT International Corporation is, with its 4900 stores in 32 countries, the largest chain of sports utility stores in the world. 140 of the stores are located in Sweden with a turnover of 3.3 billion Swedish crowns in 2007. Last year, INTERSPORT (intersport.se) chose to become one of the main sponsors of the Swedish Floorball Super League (innebandy.se) – a long term investment in line with the company's goal to be associated with the largest sports in Sweden. Floorball is Sweden's largest indoor sport with 120.000 licensed players.
TARGET GROUP
Everyone that enjoy watching sports broadcast on television. Everyone that cannot do without the sports pages on fast-text television. Everyone with a passion for practising sports, and everyone else in the target group 15 to 59 years that are interested in sports.
COMMUNICATION TARGET
The single most important purpose of this brief is to communicate INTERSPORT's main sponsorship of the Swedish Floorball Super League. The secondary purpose is to communicate INTERSPORT's role as the number one choice when shopping for sport utilities.
OFFER
INTERSPORT lives theme ”LOVE THE CHALLENGE”, something that certainly is valid now. The theme of this advertising challenge is inspiration. Now, it is up to you to set the standards.
POSITION
INTERSPORT's ambition is to be associated with the largest sports in Sweden, and to be the number one sports chain.
TONE AND MANER
A solid, modern feeling with urban vibes, filed with action and speed – with a sporty touch.
CHANNELS/MEDIA
A 30 second long commercial and/or a full page print ad.
Ok. Då tar vi det i tur och ordning.
Problemformulering.
Grunden i allt strategiarbete handlar om att definiera ett problem och välja den lösning på problemet som man tror kommer att vara mest framgångsrik. Ju bättre man definierat problemet, desto bättre kommer man att kunna bedöma om lösningen är bra eller inte.
Hur jag än letar i briefen hittar jag inte något annat problem för Intersport än att fylla 30s rörligt eller helsida annons med innehåll. Inget om konkurrensen. Inget om synen på innebandy och hur Intersports sponsring kan uppfattas. Inget om kännedom. Inget.
Ingångsvärdet är alltså att vi ska göra en annons eller film för Intersport. Oklart varför.
Målgrupp
Målgruppen definieras som
”Alla som tycker om att titta på sport på TV. Alla som inte klarar sig utan sportnyheterna på Texttv, alla som tycker om att sporta. Och alla andra i gruppen 15-59 som är intresserade av sport.”
Efter den sista meningen kan man alltså konstatera att de har målgruppen ”alla”.
Kommunikationsmål
Huvudmålet sätts upp som att kommunicera att Intersport är huvudsponsor till innebandyligan. Det sekundära målet att kommunicera att Intersport är nummer ett när det handlar om köpa sporttillbehör.
Erbjudande
Erbjudandet definieras som att Intersport erbjuder inspiration och älskar utmaningen.
Inte på vilket sätt. Inga produkter erbjuds. Inga rabatter. Inga giveaways. Inga sampaket.
Position
Intersports ambition är att bli förknippade med de största sporterna i Sverige. Och att vara Sveriges största sportkedja.
Här vill jag veta vad positionen är. Är det att vara störst? Eller att vara förknippad med de största sporterna? Varför de största sporterna isf? Hur ser det ut idag?
Sammanfattning.
Problem: inget
Lösning: ingen
Budskap: Vi sponsrar innebandyligan. Och vi är störst när det gäller att köpa sporttillbehör.
Målgrupp: Alla.
Position: Intersport är förknippat med de största sporterna. Och Intersport är Sveriges största sportkedja.
Briefen ger noll vägledning strategiskt. Den säger inget om de problem som Intersport vill lösa med hjälp av sin sponsringssatsning och den säger inget om vilka de riktar sig till. Den väljer inte bort något. Vilken betyder att den inte väljer något.
Det som blir kvar är budskapet att Intersport sponsrar innebandyligan. Och att det ska göras på ett ”sportigt” och ”modernt sätt”. Visst kan man få bra kreativa lösningar på en sån brief, men det är inte strategi, och det är inte kommunikation i någon högre skola. Det är skönhetstävling. Och det är gissningslek.
Andra bloggar om: brief, kreativ brief, reklam, reklamstrategi, planning
Axel Bringeus strikes back
Nu har Axel Bringeus, som blev uppsagd från Procter & Gamble under uppmärksammade former förra veckan efter kontroversiella humorinlägg på sin blogg skrivit en replik i The Local.
Tesen i hans artikel är följande, och jag tycker att det är mitt i prick:
- Det finns två Internet. Ett som finns i huvudet hos de över 35 som bestämmer. De som stiftar lagar, de som sitter på ledande befattningar, de som anställer och sparkar folk. Och så finns det det Internet som används av de som är ute på Internet.
Det är egentligen inte så konstigt. Om man använder Internet till att läsa lite aftonbladet.se, sälja sin bil på blocket och betala räkningar, så ser man inte Internet som något speciellt. Det är business as usual. Det är en katalog eller TV, det är en tidning.
Om man använder Internet till mer är det däremot inte samma. Om man bloggar. Om man kommunicerar via Facebook. Om man är ständigt uppkopplad via mobil eller telefon. Då är Internet något annat. Lika naturligt, lika riktigt, men inte samma.
Och det är den konflikten det hela handlar om. JMW-Brit aka Facebook-Brit kallar det för klaschen mellan det analoga och digitala. Niclas Strandh på Deepedition/Researcher kallar det för huvudlöst.
I förrgår skrev Expressens förra ledarredaktör PM Nilsson att bloggarna är den nya folkrörelsen
Vad du än är intresserad av finns det bloggar som ger mer kunskap än fackböckerna eller facktidskrifterna i handeln. Dessutom utvecklas de ständigt, via kommentarsfunktionen, i dialog med sina läsare.
Tre av fyra amerikanska ungdomar är online samtidigt som de tittar på TV. Ett mail, sms eller msn-mess till en kompis är inte mindre verkligt än en kommentar IRL. Det är inget konstigt eller något man tänker på. Det något naturligt. Det är inget man tänker på. Men det är inte samma.
Det här exemplet kommer inte bli det sista.
Andra bloggar om: axel bringeus, bringeusgate, p&g, Procter & Gamble, resume, sociala media
Tesen i hans artikel är följande, och jag tycker att det är mitt i prick:
- Det finns två Internet. Ett som finns i huvudet hos de över 35 som bestämmer. De som stiftar lagar, de som sitter på ledande befattningar, de som anställer och sparkar folk. Och så finns det det Internet som används av de som är ute på Internet.
Det är egentligen inte så konstigt. Om man använder Internet till att läsa lite aftonbladet.se, sälja sin bil på blocket och betala räkningar, så ser man inte Internet som något speciellt. Det är business as usual. Det är en katalog eller TV, det är en tidning.
Om man använder Internet till mer är det däremot inte samma. Om man bloggar. Om man kommunicerar via Facebook. Om man är ständigt uppkopplad via mobil eller telefon. Då är Internet något annat. Lika naturligt, lika riktigt, men inte samma.
Och det är den konflikten det hela handlar om. JMW-Brit aka Facebook-Brit kallar det för klaschen mellan det analoga och digitala. Niclas Strandh på Deepedition/Researcher kallar det för huvudlöst.
I förrgår skrev Expressens förra ledarredaktör PM Nilsson att bloggarna är den nya folkrörelsen
Vad du än är intresserad av finns det bloggar som ger mer kunskap än fackböckerna eller facktidskrifterna i handeln. Dessutom utvecklas de ständigt, via kommentarsfunktionen, i dialog med sina läsare.
Tre av fyra amerikanska ungdomar är online samtidigt som de tittar på TV. Ett mail, sms eller msn-mess till en kompis är inte mindre verkligt än en kommentar IRL. Det är inget konstigt eller något man tänker på. Det något naturligt. Det är inget man tänker på. Men det är inte samma.
Det här exemplet kommer inte bli det sista.
Andra bloggar om: axel bringeus, bringeusgate, p&g, Procter & Gamble, resume, sociala media
Få en låt på hjärnan
Tack vare youtube har jag det senaste dygnet sett den nya Skittlesfilmen Pinata kanske 36 ggr. Om ni inte har sett den än, varsågoda:
Om ni inte har fått nog:
Leak
Touch
Beard
Trade
Andra bloggar om: skittles, reklamfilm
Om ni inte har fått nog:
Leak
Touch
Beard
Trade
Andra bloggar om: skittles, reklamfilm
onsdag 5 mars 2008
Bringeusgate en till
Ännu ett inlägg om Bringéus, Resumé och Procter & Gamble
Axel Bringéus har ganska dåligt omdöme som på en offentlig enkelt hittad blogg (jag hittade den för 2v sedan via Nina Åkestam) blandar fakta, fiktion, analys och humor. Schulmanhumor och akademisk text och reklamanalys hör helt enkelt inte ihop. Hade bloggen bara innehållit humor hade den varit omöjlig att ge sig på. Men blandningen gör att den blir suddig. Vad är på riktigt och vad är humor? Eftersom han använder sig av sitt riktiga namn och blandar ironin med verkliga situationer, händelser och företag, så hade det inte tagit lång tid innan den hade blivit ”upptäckt” ändå. Han hade garanterat inte fått gå från P&G då, men han hade säkert fått en varning.
Resumé har ett ännu sämre omdöme som ger sig på en icke offentlig privatperson som inte är makthavare. Att som en av Sveriges mäktigaste tidningar hänga ut en privatpersons humorsite (för Resumé måste ha förstått att det är humor) är något helt nytt och markerar som många skriver en brytpunkt.
P&G gör ju egentligen det enda rätta. Det är helt förståeligt att de inte orkar ta den mediestriden med risk för att göra det ännu större. Deras strider ska handla om produkter och marknadsföring; inte om privatbloggande och gränsen för humor.
För nu får man det här i ansiktet när man söker på P&G.
Andra bloggar om: bringeus, resume, p&g, procter & gamble, bloggande
Axel Bringéus har ganska dåligt omdöme som på en offentlig enkelt hittad blogg (jag hittade den för 2v sedan via Nina Åkestam) blandar fakta, fiktion, analys och humor. Schulmanhumor och akademisk text och reklamanalys hör helt enkelt inte ihop. Hade bloggen bara innehållit humor hade den varit omöjlig att ge sig på. Men blandningen gör att den blir suddig. Vad är på riktigt och vad är humor? Eftersom han använder sig av sitt riktiga namn och blandar ironin med verkliga situationer, händelser och företag, så hade det inte tagit lång tid innan den hade blivit ”upptäckt” ändå. Han hade garanterat inte fått gå från P&G då, men han hade säkert fått en varning.
Resumé har ett ännu sämre omdöme som ger sig på en icke offentlig privatperson som inte är makthavare. Att som en av Sveriges mäktigaste tidningar hänga ut en privatpersons humorsite (för Resumé måste ha förstått att det är humor) är något helt nytt och markerar som många skriver en brytpunkt.
P&G gör ju egentligen det enda rätta. Det är helt förståeligt att de inte orkar ta den mediestriden med risk för att göra det ännu större. Deras strider ska handla om produkter och marknadsföring; inte om privatbloggande och gränsen för humor.
För nu får man det här i ansiktet när man söker på P&G.
Andra bloggar om: bringeus, resume, p&g, procter & gamble, bloggande
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)