Nu har Axel Bringeus, som blev uppsagd från Procter & Gamble under uppmärksammade former förra veckan efter kontroversiella humorinlägg på sin blogg skrivit en replik i The Local.
Tesen i hans artikel är följande, och jag tycker att det är mitt i prick:
- Det finns två Internet. Ett som finns i huvudet hos de över 35 som bestämmer. De som stiftar lagar, de som sitter på ledande befattningar, de som anställer och sparkar folk. Och så finns det det Internet som används av de som är ute på Internet.
Det är egentligen inte så konstigt. Om man använder Internet till att läsa lite aftonbladet.se, sälja sin bil på blocket och betala räkningar, så ser man inte Internet som något speciellt. Det är business as usual. Det är en katalog eller TV, det är en tidning.
Om man använder Internet till mer är det däremot inte samma. Om man bloggar. Om man kommunicerar via Facebook. Om man är ständigt uppkopplad via mobil eller telefon. Då är Internet något annat. Lika naturligt, lika riktigt, men inte samma.
Och det är den konflikten det hela handlar om. JMW-Brit aka Facebook-Brit kallar det för klaschen mellan det analoga och digitala. Niclas Strandh på Deepedition/Researcher kallar det för huvudlöst.
I förrgår skrev Expressens förra ledarredaktör PM Nilsson att bloggarna är den nya folkrörelsen
Vad du än är intresserad av finns det bloggar som ger mer kunskap än fackböckerna eller facktidskrifterna i handeln. Dessutom utvecklas de ständigt, via kommentarsfunktionen, i dialog med sina läsare.
Tre av fyra amerikanska ungdomar är online samtidigt som de tittar på TV. Ett mail, sms eller msn-mess till en kompis är inte mindre verkligt än en kommentar IRL. Det är inget konstigt eller något man tänker på. Det något naturligt. Det är inget man tänker på. Men det är inte samma.
Det här exemplet kommer inte bli det sista.
Andra bloggar om: axel bringeus, bringeusgate, p&g, Procter & Gamble, resume, sociala media
onsdag 12 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag håller med om att samtalet på Internet har en del unika saker som är genuint nya. Men jag tycker ändå att Bringéus replik, liksom denna bloggpost mystifierar Internet och bloggosfären onödigt mycket.
Det finns många egenskaper hos det digitala samtalsforumet som inte är nya eller unika; som 35-plussare kan förstå med paralleller till andra analoga samtalsforum.
Parallell nummer 1: Religiösa församlingar
Liksom många små hörn i bloggosfären så är samtalet i synagogor, moskéer, frikyrkor m.m. öppet och frispråkigt. Taket för vad som kan sägas är högre, och politisk korrekhet vänds helt upp-och-ner.
Ett aktuellt exempel är pastor Wrights predikan i Trinity Church som tog ut svängarna rejält i sin kritik av rasism i det amerikanska samhället. Det tolererades att säga dessa saker i den svarta kyrkan, men inte i det publika forumet. Wright hamnade i onåd för att han inte kunde upprätthålla konsekvens mellan de två analoga forumen. Ett annat svenskt exempel är Åke Green som brändes i analog media efter att ha pratat om homosexualitetens cancer.
I kyrkoförsamlingar, liksom i blogosfären, råder en annan etik och andra samtalsregler än i den analoga mittfåran. Jag tycker inte det är så konstigt. Det är inte tillräckligt mystiskt för att 35-plussare ska sakna förmåga att förstå det.
Parallell nummer 2: Road rage
Inuti bilar kan timida mönsterinvånare anta karaktären av militanta jihadister som strösslar galla och dödshot omkring sig. Varför förändras samtalstonen plötsligt när de stiger ur bilen och snällt skriver på försäkringspapperna? Jo, för då måste de visa sina ansikten och är inte längre anonyma.
Genom erfarenhet av road rage är 35-plussare bekanta med vilka effekter anonymitetens slöja har, lika väl som Internetkids.
Istället för att skapa mer mystik kring Internet-forumet, ta den här chansen att förklara vad Internetkulturen är, vilken etik gäller, hur är den annorlunda/lik analoga forum. Visst det är svårare än att bara säga "det är inte samma", men intressantare och viktigare.
Min poäng var inte att mystifiera ngt; snarare att peka på det faktum att det sällan är enkelt att fatta ngt om man inte är där.
På samma sätt som Colin Nutley har avsevärda svårigheter att beskriva rockkulturen på 2000-talet (Angel) är det svårt för ngn som inte är på Internet att ha åsikter om vad man ska eller inte ska göra. Alla som hamnar helt snett fildelningsdebatten är ju lysande exempel på det. Alltså: ingen mystik, inget frimureri. Men om du ska ha åsikter om Internet måste du vara på Internet. Tycker jag.
Skicka en kommentar